Så fungerar reporänta

small-calenderjuli 2, 2020    Av avatarMarcello Rongione

reporänta - vad är reporänta?

Reporänta, även kallad styrränta, är ett flitigt använt begrepp inom ekonomivärlden, både när det gäller lån och sparande.

Det är dock långt ifrån alla som faktiskt vet vad reporänta innebär och – framför allt – hur den kan påverka din privatekonomi.

Nedan ska vi förklara hur reporänta fungerar och varför det kan vara en god idé att hålla sig uppdaterad om det aktuella ränteläget.

Vad är reporänta?

Reporänta är den ränta som svenska storbanker lånar eller placerar till i Riksbanken (Sveriges Centralbank). Enkelt förklarat är det den ränta storbankerna får för att låna respektive spara pengar.

 Riksbanken huvudsakliga uppgift har sedan 1993 varit att behålla ett stabilt penningvärde i landet. Detta genom att bland annat upprätthålla en låg inflationstakt på 2 procent per år.

För att lyckas med detta gör Riksbanken noggranna bedömningar och analyser av det rådande konjunkturläget samt den framtida inflationsutvecklingen. Behöver banken ”gasa på” eller ”bromsa in” ekonomin är reporäntan ett viktigt verktyg.

Styrräntan fungerar som ett penningpolitiskt verktyg som Riksbanken tillgår för att bestämma ränteläget i landet. På så sätt kan de på ett effektivt sätt påverka ekonomin genom att höja respektive sänka inflationen.

Under de senaste sju åren har reporäntan i Sverige legat på under 1 procent. Som lägst har den varit -0,50 procent som lägst (2016 – 2019)

Från den 8 januari 2020 är reporäntan 0 procent.

diagram - reporänta

Hög vs låg styrränta – Vad är skillnaden?

Som tidigare nämnt kan en ändring av reporäntan hjälpa Riksbanken att styra den svenska ekonomin och inflationen. Resultatet blir korrigerade räntesatser i alla delar av samhället, till exempel i samband med lån och sparande.

Nedan ska vi gå igenom vad som sker i samband med en höjning respektive sänkning av reporäntan.

Höjd reporänta

En räntehöjning dämpar hushållens konsumtion. Detta eftersom höjda utlåningsräntor kommer göra hushållens lån, till exempel vid bolån och privatlån, dyrare. Samtidigt ökar inlåningsräntorna, vilket gör det mer förmånligt att spara pengar på banken.

Vid en höjd reporänta blir det mer tilltalande att spara än att konsumera.

I samband med att konsumtionen minskar faller även priserna på tillgångar så som aktier och fastigheter. Eftersom sådana tillgångar ofta används som säkerhet för banklån blir banker och andra finansiella institut mer restriktiva i sin utlåning, bland annat genom att ställa högre krav på potentiella låntagare.

Med ökade räntekostnader har även företag svårare att investera. Som resultat av denna kedjereaktion följer en minskad ekonomiskt aktivitet och därmed en lägre inflation.

Sänkt styrränta

Om Riksbanken beslutar att sänka reporäntan sjunker även marknadsräntorna. Det blir bland annat billigare att låna pengar, vilket leder till ökad konsumtion bland privatpersoner såväl som bland företag.

I takt med att konsumtionen ökar höjs även priserna eftersom efterfrågan blir större. Eftersom bankerna dessutom sänker sina inlåningsräntor blir det inte lika förmånligt att spara på traditionella sparkonton.

En låg reporänta ökar konsumtionen i samhället, bland annat eftersom den gör det förmånligare att låna pengar.

Allt detta leder till en stimulerad ekonomi och ökad inflation eftersom mer pengar sätts i omlopp.

Reporäntan har även en betydande påverkan på valutakursen och med det utrikeshandeln. En höjd reporänta ökar nämligen kronans värde, vilket gör utländska varor billigare och leder till ökad import. En stark krona sänker alltså inflationen.

Kort om inflation

Med inflation menas att värdet på pengar minskar, det vill säga att färre varor är värda samma mängd pengar.

När omsättningstakten ökar snabbare än utbudet av varor och tjänster orsakar det inflation. Ju mer pengar som finns i omlopp, desto mindre blir helt enkelt deras värde.

Sedan 1993 har Riksbanken haft ett inflationsmål på 2 procent, dels för att erbjuda nog stort utrymme för att sänka räntan och höja inflationen, men också för att många andra centralbanker hade samma nivå.

Så påverkar reporäntan hushållens ekonomi

Under en längre tid har vi i Sverige haft en ovanligt låg räntenivå. Detta har bidragit till att hushållen aldrig varit så belånade och skuldsatta som nu.

Enligt Finansinspektionen uppgår den totala skulden i januari 2020 till 4 244 miljarder kronor, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges BNP. Av 82 procent av dessa skulder utgörs av bolån. I april 2020 publicerade SCB att svenskarnas skulder beräknas uppgå till 427 000 kronor per invånare.

Reporäntan påverkar alla räntor på den svenska marknaden. Efter justering av reporäntan genomför banker och kreditinstitut egna justeringar av sina räntenivåer för ut- och inlåning, vilket påverkar låntagarnas månadskostnader (med undantag för lån med bunden ränta)

Bolån

De svenska hushållens största utgift är bolånet som står för 82 procent av den totala skuldbördan.

I tider med låg ränta frågar sig många om de bör binda sin bolåneränta och på detta finns inget generellt svar.

Alla låntagare bör agera efter sina individuella ekonomiska förutsättningar, men kunder med goda marginaler bör fortsätta med rörlig ränta. Detta eftersom denna ränteform visat sig vara den billigaste i längden.

De som däremot lever på gränsen bör eventuellt fundera på att binda sin ränta över längre tid. Samtidigt medför en bunden andra problem, till exempel om du bestämmer dig för att flytta lånet till en annan bank. Detta eftersom du då kommer att behöva betala ränteskillnadsersättning.

Lästips! Bör man vara orolig för stigande bolåneräntor?

Blancolån

Även blancolån, det vill säga lån utan säkerhet så som privatlån, kan påverkas av en förhöjd reporänta. De allra flesta blancolån har nämligen en rörlig ränta, vilket innebär att den följer det allmänna ränteläget i landet.

Vid privatlån kan det dock se lite olika ut beroende på lånets amorteringsmodell. Vid rak amortering amorterar du samma belopp varje månad med en rörlig ränta som blir lägre i takt med att din skuld minskar. Höjningar av reporäntan under lånets löptid kommer att leda till en högre månadskostnad medan en sänkning ger en lägre månadskostnad.

Om amorteringen istället sker med annuitet kommer din månadskostnad att vara densamma under hela löptiden. Här betalar du nämligen ett fast belopp bestående av en viss del ränta och en viss del amortering.

Vid en räntehöjning kommer amorteringen att bli lägre och tvärtom. Du kommer med andra ord inte att få betala mer eller mindre månadsvis, utan istället kan lånets löptid bli längre eller kortare än förväntat.

Även mindre blancolån, så som SMS-lån och krediter, brukar ha en rörlig ränta. Samtidigt har dessa låneformer ett räntetak som förhindrar räntan att bli högre än 40 procentenheter över gällande referensränta. Referensränta är den ränta som motsvarar styrräntan vid utgången av det föregående året.

Sparande

Som tidigare nämnt påverkas även sparandet av höjningar och sänkningar av styrräntan.

Om du sparar hos banken under en period med hög reporänta kommer du att tjäna större avkastning på ditt sparande. Det blir med andra ord lönsamt att spara pengar, vilket gör att fler placerar sina pengar hos banken.

Är reporäntan låg kommer du inte att tjäna lika mycket på ditt sparande hos bankerna. Då väljer många att istället placera sina pengar hos finansbolag investerar kapitalet i exempelvis i P2P-lån eller fastigheter. Detta ger spararna en bättre avkastning och stimulerar flödet av pengar i landet.

Slutsats

Det finns både för- och nackdelar med hög respektive låg styrränta. Vid en låg styrränta är det förmånligare att konsumera och vid en hög styrränta är det förmånligare att spara.

Genom att hålla ett öga på förändringar av reporäntan kan du enklare planera din ekonomi och förbereda dig inför framtida påfrestningar – eller möjligheter.

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  • Senast uppdaterad: augusti 1, 2020

    Marcello Rongione - Marknadsansvarig, redaktör

    Marcello är marknadsansvarig på Lånjakt.se och har goda kunskaper inom finansbranschen, främst inom aktiehandel och andra investeringar. Marcello ser även till att webbplatsen fungerar som den ska samt att all information är uppdaterad.