Nominell ränta, eller årsränta som det också kallas, avser enbart kostnaden för att låna. Den effektiva räntan, å andra sidan, tar hänsyn till årsräntan inklusive övriga avgifter som lånet har.

I den här artikeln ska vi förklara hur nominell ränta fungerar och hur du beräknar den. Vi går även igenom hur årsräntan skiljer sig från den effektiva räntan.

Vad är nominell ränta?

Varje gång du ansöker om finansiering i form av exempelvis ett banklån eller en kredit måste du betala en avgift för att du lånar långivarens pengar. Den avgiften kallas nominell ränta, eller årsränta.

Den nominella räntan är alltså grundräntan – kostnaden för att låna pengar från långivaren. Den inkluderar varken uppläggningsavgifter eller administrativa avgifter. Årsräntan ligger också till grund för beräkningen av den effektiva räntan.

Den effektiva räntan består av nominell ränta plus övriga avgifter som tillkommer i samband med lånet. Med andra ord visar den totalkostnaden för lånet, vilket den nominella räntan inte gör.

Många gånger kan ett lån verka billigt för att det har en låg nominell ränta. Om det däremot tillkommer flera dyra avgifter utöver räntan kan lånet snabbt bli dyrare än förväntat. Därför ska du alltid jämföra effektiva räntor, inte nominella.  

Hur räknar jag fram den nominella räntan?

Låt oss säga att du tar ett lån på 100 000 kronor. Den nominella räntan för lånet är 5 procent.

Beräkning av nominell ränta:

100 000 x 0,05 (5%) = 5 000 kronor i ränta.

Att betala tillbaka 100 000 + 5 000 = 105 000 kronor.

Nominell ränta vs effektiv ränta

Som vi nämnde tidigare är den nominella räntan en grundränta som enbart kostnaden för att låna pengar. Många långivare och banker väljer att marknadsföra just denna ränta eftersom den oftast är mycket låg.

Vissa långivare tar inte ut mer än ränta för sina lån. Då är skillnaderna mellan den nominella och effektiva räntan ganska små.

Det finns dock aktörer som både lägger på aviavgifter och uppläggningsavgifter, vilket gör att årsräntan och den effektiva räntan kan skilja sig åt rätt ordentligt.

Här kommer ett exempel på vad vi menar:

Ett snabblån på 5 000 kronor med en löptid på 30 dagar har en nominell ränta på 39 procent. Men utöver räntan tillkommer även en uppläggningsavgift på 495 kronor och en administrationsavgift på 39 kronor. Detta ger lånet en effektiv ränta på 386 procent.

Om du bara hade räknat på den nominella räntan hade kostnaden för lånet inte blivit mer än 162,50 kronor. Men nu tillkommer även 534 kronor i avgifter vilket innebär att den totala kostnaden för lånet (ränta plus avgifter) blir 696,50 kronor. Totalt att återbetala efter 30 dagar blir 5 696,50 kronor.

Kort sagt är det viktigt är det viktigt att du alltid fokuserar på den effektiva räntan som är summan av den nominella räntan och alla tillkommande avgifter. På så sätt kan du få en bättre uppfattning om lånets faktiska kostnad.

Vem bestämmer den nominella räntan?

De flesta långivare bestämmer själva vilken nominell ränta de ska erbjuda på sina lån. Vad gäller högkostnadskrediter, till exempel smslån, finns det emellertid vissa regler att förhålla sig till.

Högkostnadskrediter har en effektiv ränta på minst 30 procentenheter över referensräntan. Referensräntan bestäms av Riksbanken var sjätte månad. Sedan den 1 september 2018 får den nominella räntan vara högst 40 procentenheter över referensräntan.

Normalt sett använder långivare individuell räntesättning på sina lån. Detta är anledningen till att räntorna för samma lån kan skilja sig åt beroende på vem som lånar. Individuell räntesättning innebär helt enkelt att kostnaden för lånet beror på kundens individuella ekonomi.

Några faktorer som avgör vilken nominell ränta du får är:

  • Inkomst
  • Skulder
  • Betalningsanmärkningar
  • Tidigare kreditförfrågningar
  • Lånebelopp
  • Säkerhet

För att få tillgång till denna information hämtar varje långivare en kreditupplysning på dig när du ansöker. Kreditupplysningen är obligatorisk och gör det enklare för långivaren att bedöma din betalningsförmåga.

Räntan är avdragsgill

De räntekostnader som du har betalat under året kan du göra avdrag för med 30 procent i din deklaration.

Alla kreditinstitut skickar kontrolluppgifter till Skatteverket som visar hur mycket ränta du har betalat. Har du fått sådan kontrolluppgift är beloppet redan förifyllt i deklarationen.

Har du betalat tillbaka ett lån i förtid och betalat ersättning till långivaren räknas även den som räntekostnad.

Nominell ränta och realränta

Begreppet realränta används för att räkna fram pengarnas köpkraft, det vill säga hur mycket du får för pengarna. Genom att dra bort inflationen från den nominella räntan får du fram den verkliga kostnaden för dig med lån och den verkliga avkastningen för dig med sparande.

Formeln ser ut så här:

Realränta = Nominell ränta – Inflation

Lås oss förklara detta med ett exempel:

Du sätter in 1000 kronor på ditt sparkonto och får en nominell ränta på 3 procent. Efter 1 år får du 1030 kronor.

Under året har dock inflationen varit 4 procent. Egentligen skulle du då behövt 1040 kronor för att köpa samma varor som för ett år sedan kostade 1000 kronor. Du tror att du har fåt en avkastning på 3 procent men den riktiga avkastningen har varit -1 procent. Detta är realräntan.

Realräntan = 3% (nominell räntan) – 4% (inflationen) = -1%

Du fick 30 kronor i avkastning men du förlorade 40 kr i inflation. Så du gick back med 10 kronor.

Summering

Alla som har ansökt om lån eller krediter har träffat på begreppet nominell ränta. Den nominella räntan avser avgiften du betalar till en långivare för att disponera dennes pengar under en viss tid.

Medan den nominella räntan enbart avser själva låneavgiften, inkluderar den effektiva räntan samtliga avgifter som är kopplade till lånet. Med andra ord är det den effektiva räntan som ger dig en korrekt uppfattning om hur mycket lånet faktiskt kommer att kosta dig.

Relaterade artiklar