Vad är löptid?
Löptid, även kallat återbetalningstid, låneperiod eller kredittid, avser helt enkelt den tid du får låna pengar av en långivare. Löptiden sträcker sig från den dag du tecknade lånet tills den dag du ska ha återbetalat det i sin helhet.
När du som låntagare tar ett lån ingår du ett avtal med långivaren. Avtalet reglerar bland annat hur mycket långivaren gått med på att låna ut till dig och vad du ska betala i ränta för det. I avtalet finns även information om villkor för återbetalningen samt ett slutdatum för när skulden ska vara återbetald.
Olika lånetyper kan ha dock ha olika löptider. Hur lång återbetalningstiden är beror framför allt på hur stora lånebelopp det rör sig om.
Löptider för olika lån
- Snabblån. För mindre snabblån ligger löptiden normalt sett på 1 – 3 månader. Numera finns det dock även större snabblån med löptider upp till 1 – 5 år.
- Privatlån. Återbetalningstiden för privatlån sträcker sig normalt sett från 1 år upp till 20 år.
- Kontokrediter. Kontokrediter är till skillnad från andra låneformer löpande, vilket beror på att de fungerar lite som kreditkort. Här gör du egna uttag från ditt kreditutrymme och vid återbetalningen fylls ditt kreditutrymme på med samma belopp. Därefter kan du göra nya uttag.
- Företagslån. Företagslån brukar återbetalas ganska fort, oftast mellan 1 – 5 år som mest.
- Bolån. I och med att bolån ofta är mycket stora lån med låg risk har de en väldigt låg löptid, upp till 40 – 60 år.
Hur påverkar löptiden mitt lån?
Vilken återbetalningstid du väljer på lånet påverkar framför allt två saker:
- Storleken på din månadsbetalning
- Totalkostnaden för lånet
Väljer du en lång löptid kommer du att betala mindre för lånet varje månad, men lånet blir dyrare eftersom du kommer att betala under en längre tid. Om du istället väljer en kort löptid kommer månadsbetalningarna att bli större, men ditt lån kommer också att bli billigare.
Här kommer ett exempel som illustrerar hur vi menar. I exemplet har vi utgått från ett annuitetslån på 180 000 kronor utan säkerhet, alltså ett helt vanligt privatlån.
| Lånedetaljer | Lån 1 – lång löptid | Lån 2 – kort löptid |
| Lånebelopp: | 180 000 kr | 180 000 kr |
| Löptid: | 5 år | 15 år |
| Nominell ränta: | 3,8% | 3,8% |
| Avgifter: | Uppläggningsavgift: 295 kr | Uppläggningsavgift: 295 kr |
| Effektiv ränta: | 3,94% | 3,94% |
| Månadsbetalning: | 1 313 kr | 3 299 kr |
| Total räntekostnad: | 17 926 kr | 56 425 kr |
| Att återbetala efter löptidens slut: | 198 221 kr | 236 720 kr |
Som du ser blir lån 1 i exemplet nästan 40 000 kronor billigare än lån 2, trots att båda lånen har samma ränta och avgifter. Det beror på att du behöver betala ränta för att disponera lånet i ytterligare 10 år. Detta resulterar i en räntekostnad som är mer än dubbelt så hög som lån 1.
Så väljer du rätt löptid på lånet
Så hur gör man då för att välja en bra löptid på sitt lån?
Steg är förstås att avgöra hur mycket du behöver låna. Därefter bör du titta på din egen ekonomi för att ta reda på hur mycket du kan betala varje månad.
Ta reda på din disponibla inkomst
Lista alla dina månatliga inkomster och utgifter i en budget för att ta reda på din disponibla inkomst, det vill säga det du har kvar efter att du betalt allt fasta avgifter. Ungefär så här kan det se ut:
| Inkomster | Utgifter |
| Lön – 21 500 kr | Hyra – 7 000 kr |
| El – 300 kr | |
| Hemförsäkring – 180 kr | |
| Övriga abonnemang – 700 kr | |
| Totalt – 21 500 kr | Total – 8 180 kr |
Tänk på! Är du sambo eller gift ska du inkludera båda era samtliga inkomster och utgifter i beräkningen.
Utgår vi från exemplet ovan blir din disponibla inkomst 13 320 kronor som ska räcka till mat, nöje och annat.
Besluta dig för hur mycket du kan betala
Nästa steg är att fundera över hur stor del av detta du kan tänka dig att betala för ett lån varje månad.
Anta att du vill låna 150 000 kronor och har möjlighet att betala ungefär 5 000 kronor för lånet varje månad. Om vi bortser från räntekostnader och övriga avgifter kommer löptiden då att hamna på 30 månader (150 000/5 000 = 30). Därför kan en löptid på ungefär 3 år passa bra.
Vill du bara betala hälften så mycket per månad, alltså 2 500 kronor, kan en löptid på 5 – 6 år vara mer passande.
Kort sagt – ta beloppet du behöver låna dividerat med beloppet du kan betala för att få fram löptiden i månader. Återigen bör du dock ha i åtanke att den här uträkningen inte tar hänsyn till räntor eller avgifter. Därför bör du välja en lite längre löptid när du ansöker om lånet.
Välj hellre lite för lång än för kort löptid
Är du osäker på hur mycket du kan betala är det alltid bättre att välja en lite för lång löptid än en för kort. På så sätt är risken för betalningssvårigheter inte lika hög. Och även om lånet blir dyrare med en lägre löptid kan du alltid göra extraamorteringar alternativt öka amorteringsbeloppet i efterhand.
Amorteringsmodellen påverkar månadsbetalningen
Det kan också vara bra att känna till att hur du amorterar på lånet kan påverka hur mycket du betalar. Amortering kan i regel på två olika sätt:
- Rak amortering. Här amorterar du alltid samma belopp varje månad, men räntan är högre i början av löptiden och lägre i slutet. Det beror på att din resterande skuld minskar för varje betalning du gör.
- Amortering via annuitet. Vid amortering med annuitet betalar du samma belopp varje månad som inkluderar både ränta och amortering. Förhållandet mellan dessa kan dock påverkas av det allmänna ränteläget. Vissa månader kan du betala mer i ränta och tvärtom. Den här amorteringsmodellen kan således även påverka löptiden för lånet.
Vad händer jag inte sköter betalningarna under löptiden?
Om du inte kan sköta dina inbetalningar till långivaren har långivaren rätt att säga upp lånet och kräva omedelbar betalning. Det betyder alltså att du måste betala tillbaka hela skulden direkt. Och vid en förfallen skuld kan långivaren ansöka om betalningsföreläggande från Kronofogden.
För att långivaren ska ha rätt att säga upp låneavtalet på grund av sen betalning ska detta dock finnas med i låneavtalet.
Värt att nämna är att uppsägning är en ganska drastisk åtgärd. I de allra flesta fall kan långivaren gå med på en alternativ avbetalningsplan om du upplever problem med betalningen.
Lös lånet i förtid om du kan
Enligt konsumentkreditlagen har du som låntagare alltid rätt att lösa ett lån i förtid för att på så sätt bli skuldfri snabbare. Huruvida detta däremot medför en avgift eller inte beror på om långivaren har en fast eller rörlig ränta.
Vid en rörlig ränta är det normalt sett helt kostnadsfritt att lösa skulden i förtid. Då behöver du bara kontakta långivaren och be om en slutfaktura. Har lånet däremot en fast ränta kan långivaren kräva en ersättning i form av en så kallad ränteskillnadsersättning. Detta förekommer främst vid bolån med bunden ränta och är mindre vanligt för exempelvis blancolån.