Ränteavdrag i deklarationen

När du har tecknat privata lån kan du göra ränteavdrag i din årliga deklaration. Detta avdrag ligger på 30 procent och gäller oavsett vilket lån du tecknat under året – privatlån, bolån eller snabblån. Ränteavdraget omfattar dessutom köp gjorda med kreditkort samt på avbetalning.

Nedan ska vi titta närmare på vad som gäller vid ränteavdrag och vad du behöver tänka på inför deklarationen.

Hur fungerar ränteavdrag?

Ränteavdrag (även kallat räntereduktion) är en form av skattereduktion som innebär att du inte behöver betala lika mycket i skatt. I samband med din årliga deklaration får du dra av 30 procent av dina totala räntekostnader från din årliga inkomstskatt.

De banker och kreditbolag du varit kund hos lämnar i slutet av året in kontrolluppgifter på de räntekostnader du har betalat under året. Dessa uppgifter kommer därefter att vara förtryckta i din årliga inkomstdeklaration. Med andra ord behöver du inte göra någonting för att få ditt ränteavdrag, då processen sker automatiskt.

För räntor som inte redan finns förtryckta i deklarationen kan du behöva lämna in uppgifter om långivarens namn. Skulle långivaren vara en privatperson behöver du även lämna personnummer och adress.

Räkneexempel för ränteavdrag

Om du tar ett lån på 10 000 kronor där de totala räntekostnaderna är 3 000 kronor kommer du att få tillbaka 900 kronor i ränteavdrag (3 000 x 0,3 = 900).

Vid en beskattningsbar årsinkomst på 200 000 kronor betalar du omkring 60 000 kronor i skatt. Dina ränteutgifter från lån och andra krediter under året är 15 000 kronor. Efter ett ränteavdrag på 30 procent (15 000 x 0,3 = 4 500) kommer din årliga inkomstskatt att reduceras från 60 000 kronor till 55 500 kronor (60 000 – 4 500 = 55 500).

Tänk dock på att detta är ett ungefärligt exempel. Kapitalinkomster i form av  exempelvis aktieutdelningar eller ränteintäkter i samband med sparande kan påverka ränteavdragets storlek.

Krav för att få utnyttja ränteavdraget

För att kunna utnyttja ränteavdraget måste du uppfylla vissa krav:

• Du måste ha en beskattningsbar årsinkomst. För att du ska kunna göra en skattereduktion måste du betala skatt till staten. Hur stor avdrag du kan göra beror nämligen på storleken på dina ränteutgifter i förhållande till din årliga inkomstskatt.
• Räntekostnaderna måste vara betalda. För att du ska kunna göra ett avdrag måste dina räntekostnader vara betalda under det år du gör avdraget.
• Du/ni måste ha betalningsansvar. Det är enbart möjligt att göra avdrag för dina räntekostnader om du är betalningsansvarig för lånet eller krediten. Är ni två som delar på ansvaret (om du till exempel har en medsökande) kan ni dela upp avdraget mellan er.
• Övriga skattereduktioner kan påverka. Andra former av skattereduktioner kan påverka ränteavdraget om de kommer före i turordningen. Hur denna turordning ser ut kan du se hos Skatteverket.

För vilka summor gäller ränteavdraget?

För att kunna göra ett ränteavdrag måste de totala räntekostnaderna uppgå till minst 1 000 kronor per år. Avdraget på 30 procent gäller dessutom upp till ränteutgifter på maximalt 100 000 kronor. Därefter minskar procentsatsen till 21 procent. Det finns emellertid inget tak för hur höga räntekostnader du får ha.

Om du tecknar ett lån tillsammans med någon annan kan ni fördela räntekostnaderna mellan er. Detta är mer förmånligt än om bara en person skulle varit ansvarig för lånet.

Detta kan du inte göra avdrag för

Du kan göra avdrag för de flesta räntekostnader med vissa undantag. Nedan ska vi titta närmare på vilka kostnader du inte kan göra avdrag för.

• Förvaltningsavgifter, till exempel uppläggningsavgifter, aviavgifter, kortavgifter eller andra administrativa avgifter.
• Ränta som läggs till skulden. Om du inte betalar tillbaka din skuld i tid kan du behöva betala påminnelseavgifter och straffräntor. Dessa kostnader är inte avdragsgilla.
• CSN-lån. Studielånet har redan en låg ränta för att kompensera för räntereduktionen.

Ränteavdrag vid avbetalning – vad gäller?

Räntereduktionen gäller även köp som du har gjort på avbetalning. Då räknar man ihop räntepåslagen på den totala summan innan man gör ett avdrag på 30 procent. Information om detta kommer också att synas i din deklaration. Uppgifter som saknas kan du alltid komplettera i efterhand.

Värt att nämna är att ränteavdraget enbart gäller den ursprungliga räntan och inte räntor som lagts till i efterhand. Du kan till exempel inte göra avdrag för dröjsmålsränta i samband med försenad inbetalning.

Högre ränta är att föredra framför höga avgifter

När du ansöker om lån eller krediter är en högre ränta alltid att föredra framför höga avgifter. Detta eftersom du kan göra avdrag för räntan i deklarationen, vilket du inte kan göra för andra avgifter.

Vid jämförelse av lån rekommenderar vi att du ser över räntan noggrant och väljer ett alternativ med så låga avgifter som möjligt. Detta kommer du att spara pengar på i längden.

Ska ränteavdraget slopas?

Under de senaste åren har det talats flitigt om en eventuell utfasning av ränteavdraget. Detta eftersom man anser att räntereduktionen gynnar de som tjänar mest samtidigt som det bidrar till höjda bostadspriser.

Enligt siffror från SCB utnyttjar omkring 70 procent av svenskarna ränteavdraget i dagsläget. Detta innebär att en utfasning skulle slå hårt mot hushållens plånböcker, särskilt eftersom många tecknar lån med vetskapen om att de kan göra avdrag i efterhand.

Om staten skulle välja att sänka ränteavdraget stegvis skulle de behöva kompensera med någon form av morot. Vissa partier förespråkar mildare amorteringskrav, som idag anses vara en bidragande faktor till den minskade efterfrågan på bostäder.

Det är få som tror att ränteavdraget kommer att försvinna helt och hållet – det skulle trots allt inte vara hållbart för de svenska hushållen. En stegvis reducering av avdraget från 30 procent till 20 procent är dock inte helt omöjligt.