Alla måste göra rätt för sig och betala sina skulder inom den angivna tidsgränsen. Gör du inte det kan leverantören/säljaren ta ut en straffavgift för varje dag med utebliven betalning. Denna avgift kallas för dröjsmålsränta.

I den här artikeln får du lära dig mer om dröjsmålsränta och hur den fungerar. Vi ska bland annat gå igenom hur hög denna straffavgift brukar vara och hur du beräknar den.

Vad är dröjsmålsränta?

Dröjsmålsränta är en straffavgift i form av en ränta på en fordran som inte är betalad inom avtalad tid. Den regleras i Räntelagen, RänteL (1975:635) och eftersom lagen är dispositiv gäller den om inget annat är avtalat, utlovat eller fastställt.

Det finns dock ett enda fall då lagen är tvingande. Det avser rätten till jämkning av dröjsmålsränta. Om du blir sjuk, arbetslös eller på grund av annan oförutsedd omständighet inte kunnat betala din skuld i tid ger lagen dig rätt att jämka räntan, det vill säga betala lite åt gången.

Debiteras först efter 30 dagar

Enligt Räntelagens bestämmelser förfaller en faktura till betalning senast 30 dagar efter fakturadatum eller efter framställt krav på betalning.

Det innebär att även om betalningsvillkoren är 10, 14 eller 20 dagar ska du inte börja debitera dröjsmålsränta förrän efter 30 dagar.

En ny paragraf innehåller ett undantag från dessa bestämmelser och det är när parterna har avtalat en avbetalningsplan som tillåter senare betalning än det som angivits.

Värt att nämna är att dröjsmålsränta beräknas på fakturabeloppet inklusive moms. Den gäller inte andra avgifter som till exempel för påminnelse, fakturering, inkasso eller redan debiterad, men ännu inte betald dröjsmålsränta.

Avtalad dröjsmålsränta

Har ni avtalat om förfallodag och dröjsmålsränta ska de framgå i avtalet och vara synliga på fakturan. Vid utebliven betalning har du rätt att beräkna dröjsmålsränta från förfallodagen med den angivna procentsatsen.

Räntan bestämmer du själv. Det är dock viktigt att den är skälig, annars kan den anses vara ogiltig om ni skulle hamna i tvistemål.

Infaller förfallodagen på en helg eller röd dag ska den enligt Skuldebrevslagen flyttas till den första helgfria vardagen därefter.

Dröjsmålsränta enligt räntelagen

I de fall då det inte finns någon avtalad dröjsmålsränta kan du använda dig av Räntelagen. I den står det nämligen att du ska ta ut en dröjsmålsränta som motsvarar Riksbankens reporänta plus 8 procent. Reporäntas fastställs två gånger om året – i januari och i juli. Mer om det kan du läsa hos Riksbanken.

Angående tidpunkten för debitering av dröjsmålsränta är den 30 dagar från fakturadatumet om det inte finns något annat avtalat. 

Är kunden konsument måste du meddela i fakturan att du kommer att ta ut dröjsmålsränta när 30 dagar passerat. Gör du inte det har du ingen rätt att kräva kunden på dröjsmålsränta.

Hur hög kan dröjsmålsräntan vara?

Målet med att debitera dröjsmålsränta är helt enkelt att informera kunden om att det kommer att kosta extra om den inte betalar sin skuld i tid.

Som företagare är det trots allt viktigt att kunna räkna med att alla inkomster kommer på utsatt tid. Det ger dig dels en realistisk bild över ekonomin i företaget, men hjälper dig också i din planering.

För att säkerställa att kunderna förstår allvaret i att betala sina fakturor senast på förfallodagen kan du i stort sett bestämma vilken procentsats du vill. Idag är det inte ovanligt med räntenivåer på mellan 20 och 30 procent när det gäller till exempel kreditkortsavtal.

Men var försiktig – vid tvistefrågor kan en domstol anse att dröjsmålsräntan är oskälig och därmed förklara den ogiltig.  

Finns det inget avtalat mellan parterna gäller som tidigare nämnt dröjsmålsränta som uppgår till högst referensränta plus 8 procent.

Beräkna dröjsmålsränta

Dröjsmålsränta beräknar du som tidigare nämnt på fakturabeloppet inklusive moms.

Det innebär att extraavgifter som kan finnas i fakturan (så som påminnelse, inkasso och fakturering) ingår inte i beräkningen. Kalkylen baseras på 365 dagar per år eller 366 dagar om det gäller skottår.

Exempel:

Du skickar en faktura på 20 000 kronor till en kund. Fakturadatumet är den 1 februari och den avtalade dröjsmålsränta är 15 procent. Du skickar sedan en betalningspåminnelse den 20 mars. Efter 50 dagar från fakturadatumet är betalningen 20 dagar försenad.

Beräkningen av dröjsmålsräntan blir då: (20 000 x 0,15 x 20) /365 = 164,38 kronor

Vad händer om jag betalar för sent?

Ibland känns det som om alla räkningar kommer på en gång. Och har du dålig koll på förfallodagarna är det lätt hänt att det i slutändan blir dyrare än planerat.

Missar du en betalning kan du först och främst förvänta dig att få en betalningspåminnelse på vanligtvis 60 kronor. Efter 30 dagar tvingas du betala dröjsmålsränta på beloppet inklusive moms.

Betalar du inte det heller kommer inkassokravet, som brukar vara 180 kronor. Nästa steg är Kronofogden och där vill du inte hamna. Då riskerar du nämligen att få en betalningsanmärkning som kan göra det betydligt svårare att få lån och ingå andra avtal.

Betala alltid skulderna i tid

Vi kan inte nog starkt poängtera hur viktigt det är att du betala dina skulder i tid. Men vi förstår också att det finns situationer då det är svårt att hitta pengarna till en räkning.

Vet du i förväg att du inte kommer att kunna betala en faktura ska du kontakta leverantören och be om uppskov. Det visar att du vill göra rätt för dig själv men har svårighet just då.

Leverantörerna vill förstås få sina pengar och samtidigt undvika komplikationer, så i många fall kommer problemet att lösa sig.

Förseningsersättning för företagskunder

Det blir dyrt att inte betala dina fakturor i tid, särskild om du är företagare. Utöver dröjsmålsränta kan du nämligen bli tvungen att betala även andra straffavgifter som är kopplade till utebliven betalning.

När det gäller näringsidkare har du som leverantör rätt att ta ut en förseningsersättning på 450 kronor. Du måste dock visa att du har tagit nödvändiga åtgärder för att driva in din fordran, som till exempel att skicka påminnelse, inkassokrav eller upprättande av amorteringsplan.

Om kostnaderna för dessa åtgärder överstiger förseningsersättningen är kunden skyldig att betala mellanskillnaden. Med andra ord kan du inte kräva kunden på påminnelse- eller inkassoavgift och sedan ta ut en förseningsersättning. Alla dessa avgifter ingår i ersättningen. 

Kom ihåg att rätten att debitera förseningsersättning enbart gäller om du har rätt att ta ut dröjsmålsränta.

Summering

Dröjsmålsränta är räntan en leverantör tar för en skuld som inte betalas inom angiven tidsperiod.

Enligt Räntelagen uppgår dröjsmålsräntan till högst Riksbankens reporänta plus 8 procent. Den beräknas på fakturabeloppet inklusive moms och utgår inte på avgifter för påminnelse, fakturering eller inkasso.

Relaterade artiklar